Skolans traditionella sätt att organisera undervisning och möten bygger ofta på fasta scheman, lärarledda lektioner och en förutbestämd agenda. Men vad skulle hända om vi istället gav elever och lärare mer frihet att styra sina samtal och utforskningar själva?
Open Space-metoden, som redan används framgångsrikt i företag och organisationer, kan vara ett kraftfullt verktyg även i skolan. Genom att låta elever och lärare själva sätta agendan kan vi skapa mer engagerande, kreativa och meningsfulla lärandesituationer.
I det här inlägget tittar vi på hur Open Space kan användas i skolvärlden, vilka fördelar det har och hur det kan genomföras i praktiken.
1. Varför passar Open Space i skolan?
Traditionell undervisning har många styrkor, men den kan också vara begränsande. Eleverna förväntas ofta följa en planerad kurs utan utrymme att styra sitt eget lärande. Open Space förändrar detta genom att:
✔ Ge eleverna mer inflytande över sitt lärande. När eleverna själva får välja vad de vill diskutera, blir de mer engagerade.
✔ Skapa en kultur av självorganisering och ansvar. Istället för att vänta på instruktioner lär sig eleverna att ta initiativ.
✔ Främja samarbete och kritiskt tänkande. Genom att diskutera öppna frågor tillsammans lär sig elever att analysera, argumentera och tänka kreativt.
I en tid där skolan allt mer betonar kreativitet, samarbete och elevaktivt lärande, är Open Space en metod som kan stärka dessa färdigheter.
2. Open Space som pedagogisk metod i undervisningen
A) Låt eleverna styra diskussionerna
En av de enklaste sätten att använda Open Space i skolan är att låta eleverna själva sätta agendan för en lektion eller ett projekt. Istället för att läraren presenterar färdiga frågor, kan eleverna få i uppgift att lyfta de ämnen de tycker är mest intressanta eller viktiga.
Exempel:
- I en SO-lektion om demokrati kan eleverna själva välja vilka aspekter de vill utforska, exempelvis yttrandefrihet, maktfördelning eller globala demokratiska utmaningar.
- I en NO-lektion om hållbarhet kan eleverna formulera egna frågor, som ”Hur kan vi minska plastanvändningen i skolan?” eller ”Hur påverkar olika energikällor miljön?”.
- I en språkundervisning kan eleverna välja att diskutera olika teman utifrån en bok eller en film, snarare än att följa en förutbestämd lektionsplan.
Genom att låta eleverna styra samtalen blir de mer delaktiga och undervisningen blir mer levande.
B) Använd Open Space i större projekt och temadagar
Open Space är också en utmärkt metod för skolprojekt, temadagar och tvärvetenskapliga samarbeten.
Exempel:
📌 Hållbarhetsdag: Eleverna får inledningsvis en bred fråga, som ”Hur kan vi göra vår skola mer hållbar?”. De får sedan själva föreslå diskussionsämnen, som exempelvis matsvinn, energiförbrukning eller klimatförändringar.
📌 Entreprenörskapsprojekt: Elever som ska starta egna projekt eller företag kan använda Open Space för att diskutera idéer, utmaningar och lösningar.
📌 Demokratidag: Istället för att ha färdiga föreläsningar, låter skolan eleverna lyfta de samhällsfrågor de brinner för och diskutera dem i smågrupper.
I dessa sammanhang skapar Open Space en lärandeprocess där eleverna får ta mer ansvar, tänka kritiskt och samarbeta med andra.
3. Open Space för skolpersonal och lärare
Det är inte bara elever som kan dra nytta av Open Space – metoden fungerar också utmärkt för lärare och skolpersonal.
Exempel:
- Fortbildning och kompetensutveckling – Istället för en traditionell konferens där rektorn eller en föreläsare styr agendan, kan lärarna själva välja de ämnen som är viktigast för deras undervisning.
- Skolutveckling – Open Space kan användas för att diskutera frågor som ”Hur kan vi förbättra vår undervisning?” eller ”Hur kan vi skapa en bättre arbetsmiljö?”.
- Föräldramöten – Istället för att rektorn håller en lång monolog, kan föräldrar och lärare diskutera de frågor som verkligen engagerar dem.
Genom att använda Open Space i lärargrupper skapas en mer dynamisk och inkluderande dialog, där alla får möjlighet att bidra med sina erfarenheter och idéer.
4. Vanliga utmaningar och hur man löser dem
“Kommer eleverna verkligen att ta ansvar?”
Många lärare är oroliga att Open Space blir kaotiskt eller att eleverna inte tar det på allvar. Erfarenheter från skolor visar dock att när elever får ansvar, tar de det också. För att underlätta processen kan läraren:
- Ge tydliga instruktioner om hur Open Space fungerar.
- Använda facilitatorer – låt vissa elever hjälpa till att leda grupperna.
- Påminna om lagen om två fötter – om en diskussion inte känns givande kan eleverna gå till en annan.
“Hur säkerställer vi att eleverna lär sig något?”
Open Space kan kombineras med andra metoder för att säkerställa lärande. Låt exempelvis eleverna skriva reflektionsloggar efteråt eller presentera sina insikter inför klassen.
“Hur mycket struktur behövs?”
Open Space är flexibelt, men en viss ram kan hjälpa eleverna att känna sig trygga. Till exempel kan läraren föreslå några breda teman som utgångspunkt eller sätta en tidsram för varje samtal.
5. Slutsats: Open Space som en väg till mer engagerat lärande
Open Space erbjuder en unik möjlighet att skapa mer dynamiskt och elevdrivet lärande. Genom att ge eleverna frihet att styra sina samtal och utforskningar, skapar vi en skola där engagemang, kreativitet och ansvarstagande står i centrum.
Metoden kan användas i allt från enstaka lektioner till stora skolprojekt, och den fungerar även för lärare och skolpersonal.
Vill du testa Open Space i skolan? Börja smått – kanske med en lektion eller en elevledd diskussion – och se hur det utvecklas. Våga lita på att eleverna kan organisera sig själva, och du kommer att bli överraskad över resultatet!
Lämna ett svar